Kunde spara alla bittra sanningar till en annan dag. Kunde tagit min givna ansvarsroll, antagit utmaningen. Joder. Stirrar ut på lillsolen mellan de trångt placerade husen i Raval. Joder, möter upp sådana jag gillar men inte har tid med. Får smygbitsk kommentar om att någon åker om mindre än två timmar, tvingar mig upp ur obekväma men varma sängen, vet att jag inte har tid och typ inte riktigt tillräcklig lust just på grund av det, men liksom på med ull ull ull, möter upp och ba "jag bor i ett slott och bor man i ett slott får man göra avkall på sådant som sprödbottnad pizza till middag och croissanter till frukost". Allting kostar. Har för mycket att göra och för litet pengar. Kramar om ger komplimanger så många jag förmår, ursäktar mig och rusar hem. Äter en torr baguette från fredagens middagsbjudning, dricker micrat snabbkaffe och skuttar in i duschen. Har lovat en nyfunnen vän att plugga på skolan kl. 11.00, skriver att jag inte hinner förrän 12.30, vet att inte ens det är rimligt, att ingenting är rimligt idag. Att ansvarstagande rollen tilldelats någon annan, och att ålder ej har betydelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar