och du öppnar ytterdörren och in strömmar skärvor av en tid som flytt
en tyst vår som går mot sommar
dova vibrationer från övervåningen
och du andas in dofterna från studentkorridoren
och minns alltihop
flera år som gick
och minnen som dammade igen
så kommer doften tillbaka
och plötsligt kommer allt tillbaka
gatorna och ljusen
alla gatorna som borde känts så logiska men där du tappade bort dig
när du gick där själv
med nya Ralph Lauren-solglajjer
och kände att allting var perfekt, att ingenting behövde ändras
att gå på gator gå på ben
smala som stickor
och inne i butiker ser de märker de att du inte är därifrån
inte från stan
och de frågar dig "Are you French?"
och du svarar "No, I'm Swedish"
medan solen glimtar in genom skyltfönster
och jeans kostar så lite så lite
men brorsan har sagt: vänta tills ni kommer hit, utanför storstan
för här kostar jeansen mindre än minst
och varje frukost äts det bagels med cream cheese och en liter kaffe ungefär
och en morgon smakar kaffet lätt av kokos
och du önskar att kaffe alltid kunde smaka så
men vet att den här smaken kommer aldrig tillbaka
den hör hemma kommer stanna på Manhattan och du och din familj kommer åka om bara några dagar
och i Sverige smakar kaffet visserligen bra men också svenskt, och man äter inte bagels med cream cheese till frukost utan fil med flingor
och du känner hur rikt hjärtat är just nu, du orkar inte börja sakna i förtid
in advance
New York och Brooklyn känn som den efterlängtade
fortsättningen
på det som uttgjorde barndomens ljus
glädjens ljus som aldrig tycktes slockna
där allting bara hände
och timmar inte räknades på fingrarna på kronor på millimeter
där allting sögs upp och inget lämnades åt slumpen
just så är det nu, där du går runt bland skyskrapor
och tyvärr kommer du inte hinna med allt man borde hinna med där
inget Central Park ingen Empire State Building
finns ju så mycket annat att se
finns ju så många klänningar toppar att prova på Macy's och Forever21
finns ju så mycket
man hinner så lite
men om ett tag om nån dag
så åker du och din familj vidare till Washington
och där hinner du med att se allt som staden har att ge
Good old Abe
obelisken
och NHL
och du höll på att svimma på vägen till Washington, på pendelstationen
men fick en subwaymacka så tändsticksbenen reste sig igen
du är inte ens 18 och håret är fortfarande blont och bara ett par dagar innan ni tog planet till New York var du ute för första gången och hade klänning över jeans och kräktes på en toalett
och när du satte dig på planet så försvann allt det trasiga
och på planet satt en kille som du tyckte var fin och du sade det till syrran fast hon tyckte inte alls att han var fin, kallade honom för Dinosaurien.
en tyst vår som går mot sommar
dova vibrationer från övervåningen
och du andas in dofterna från studentkorridoren
och minns alltihop
flera år som gick
och minnen som dammade igen
så kommer doften tillbaka
och plötsligt kommer allt tillbaka
gatorna och ljusen
alla gatorna som borde känts så logiska men där du tappade bort dig
när du gick där själv
med nya Ralph Lauren-solglajjer
och kände att allting var perfekt, att ingenting behövde ändras
att gå på gator gå på ben
smala som stickor
och inne i butiker ser de märker de att du inte är därifrån
inte från stan
och de frågar dig "Are you French?"
och du svarar "No, I'm Swedish"
medan solen glimtar in genom skyltfönster
och jeans kostar så lite så lite
men brorsan har sagt: vänta tills ni kommer hit, utanför storstan
för här kostar jeansen mindre än minst
och varje frukost äts det bagels med cream cheese och en liter kaffe ungefär
och en morgon smakar kaffet lätt av kokos
och du önskar att kaffe alltid kunde smaka så
men vet att den här smaken kommer aldrig tillbaka
den hör hemma kommer stanna på Manhattan och du och din familj kommer åka om bara några dagar
och i Sverige smakar kaffet visserligen bra men också svenskt, och man äter inte bagels med cream cheese till frukost utan fil med flingor
och du känner hur rikt hjärtat är just nu, du orkar inte börja sakna i förtid
in advance
New York och Brooklyn känn som den efterlängtade
fortsättningen
på det som uttgjorde barndomens ljus
glädjens ljus som aldrig tycktes slockna
där allting bara hände
och timmar inte räknades på fingrarna på kronor på millimeter
där allting sögs upp och inget lämnades åt slumpen
just så är det nu, där du går runt bland skyskrapor
och tyvärr kommer du inte hinna med allt man borde hinna med där
inget Central Park ingen Empire State Building
finns ju så mycket annat att se
finns ju så många klänningar toppar att prova på Macy's och Forever21
finns ju så mycket
man hinner så lite
men om ett tag om nån dag
så åker du och din familj vidare till Washington
och där hinner du med att se allt som staden har att ge
Good old Abe
obelisken
och NHL
och du höll på att svimma på vägen till Washington, på pendelstationen
men fick en subwaymacka så tändsticksbenen reste sig igen
du är inte ens 18 och håret är fortfarande blont och bara ett par dagar innan ni tog planet till New York var du ute för första gången och hade klänning över jeans och kräktes på en toalett
och när du satte dig på planet så försvann allt det trasiga
och på planet satt en kille som du tyckte var fin och du sade det till syrran fast hon tyckte inte alls att han var fin, kallade honom för Dinosaurien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar