habibi

på ny rad, nya spår

temperaturen en annan

folket nytt

turisterna från igår är inte turisterna av idag

socker i minnet och i benen

och effekten av socker i minnet och i benen

socker av igår

minnen av igår

minnen av socker

från igår

man springer

man känner ingenting

värmen överallt

man vaknar med raggsockor på fötterna

och kallaste oktoberhänderna

går ut genom dörren och solen är starkaste på dagar

tänker klänning nyaste bästa figurnärmsta kan nog hjälpa

mot den hårda känslan av ensamhet

och kanske kan man leva kvar litet längre, i känslan av förlust

om man klipper av det hår som sannolikt var med innan verkligheten blev till 

och definitivt före den gick i kras

kantstötta dagar

och felaktiga sortens blickar i nacken

jag vill inte ha vad som helst

jag vill inte ha det som finns närmast tillhands

jag trodde jag visste vad jag ville ha men nu vet jag inte längre

tomt nej svart och övermålat

svart och övermålat är arket kallat LIVET

och vad gör man då?

vad gör man med det?

men jag vet ju en del om svärta, så det ska väl ordna sig ändå. kanske inte blir bra

men ordnar sig gör det ju alltid

glädje hittar du inte bara ute på gatan sådär

ska klippa av håret som ett bevis på min motvilliga men sanna tillmötesgång

klipper av mig det hårda, hemska, ljust naiva skitsvenska håret.

och kanske ser jag då, efter det, vem jag verkligen är, vad som kvarstår

och vad jag kan göra med det

vad de resterna av mig kan göra med ett svärtat ark