måndag 23 april 2012

Fed up

Frukost till middag. Någonting ska den väl ha. Skitkroppen som inte längre förmår bryta ned alkohol.

Så uppgivenheten. Barnet. För sent att göra om. För sent att rätta till. Alla dagars outfyllda linjerade ark. Ränderna. Går aldrig ur. Nu vill jag bara komma i mål. Bra finns inte. Rekord finns inte. Ändå ingen att visa upp någonting för. Ändå ingen att hålla i handen. Komma fram och hyfsat rätt. Vill bara vila ut. Vill inte ha någon medalj; det är oavsett för sent för det. För sådant som glimrar.

Hade någon funnits där, hade jag vetat att någon funnits där, hade allting gått galant. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar